Lager efter lager.



Jag förlorar kontaken med honom. Mario. Mitt ex. Min bästa vän. Trots att vi träffas varje dag i skolan så glider vi ifrån varandra. Det handlar inte längre om att han ignorerar mig eller att jag gömmer mig på skoltoaletten och gråter. Nej. Vi umgås tillsammans med våra gemensama vänner, men ser inte varandra.
Eller. Jag ser såklart honom. Men söker knappt kontakt med honom längre. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag vill inte framstå som patetisk eller pinsam. Jag vill inte göra bort mig. Därför håller jag tyst.

Det gör ont. Jätte ont. Vi har haft en sån intensiv och nära relation. Vi har delat så många starka känslor. Och nu försvinner vi bara. Jag försvinner helt från hans intresse.

Mitt bröst skriker.
Min mage vider sig.
Jag lindar in kroppen i fett.
Lager efter lager.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0