Hirana

Jag och Ina sitter vid frukost bordet. Hon dukar fram ost, smör och mackor.
Jag stirrar på bordet.

Tjocka människor får inte äta.
Tjocka människor får inte äta, Hirana.
Tjocka människor är tjocka för att dom saknar kontroll.
Kontroll måste man ha.
Tjocka människor får inte äta.

Jag reser mig upp och hämtar en mandarin istället.
Bra känns det just då.
Som om jag kommit undan på något sätt.
Men när Ina åkt hem och mamma köpt hem färskt bröd och choklad åt mig så äter jag. Jag kan inte motstå. Inte för att jag är hungrig eller sugen, nej, utanför att det känns som att jag måste för hennes skull. För att inte göra henne ledsen. Hon hade ju köpt det till mig. Till mig.

Jag är dum.
Så jävla dum.
Som stoppar maten i min mun.
Förstör min kropp med kalorier.
Så jävla dum.

Men imorgon börjar skolan igen.
Äntligen.
Ordning och reda.
Jag ser fram emot det.