Det är mitt fel.

Och jag blir så avundsjuk när jag tänker på alla söta tjejer.
Med sina söta pojkvänner.
Som pussar på dom. Säger att dom är fina. Ger dom sex.
Det är fan inte kul att stå utanför tvåsamheten.

Dock har jag endast mig själv att skylla.
Allt fett. All svartsjuka. Alla lögner. Det sjukliga bekräftelsebehovet.
Beror endast på mig själv. Och det svider.

Vad jag avskyr mest med min kropp är magen och armarna. Benen kan jag alltid dölja under långaklänningar.
Min mage är slapp och formlös.

Jag ska sätta upp en konkret viktmål till jul snart. Först måste jag bara veta min exakta nuvarande vikt.
Vi har ingen våg hemma, så jag får väga mig hos någon kompis.
Jag ser dock verkligen inte fram emot det.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0